Blir dina mål smartare av SMART?

SMART är en metod för att förbättra processen för formuleringen av mål med syftet att skapa tydligare mål. SMART används för att formulera mål medan KPI:er hanteras i en separat process, även om metoden innehåller ett steg om mätbarhet. Metoden är ett bra stöd för målformulering, men fel använd blir resultatet ändå otydliga och vaga mål.

Fortsätt läsa Blir dina mål smartare av SMART?

Styr strategin verksamheten eller tvärtom?

Organisationer styrs idag huvudsakligen på det finansiella planet via resultat- och balansräkning mot en budget som bäst upprättad 4-5 månader tidigare. Baksidan är ett reaktivt beteende där mycket tid ägnas åt att förklara avvikelser, många gånger beroende på faktorer som kan vara svåra att påverka (volymförändringar pga. konjunktur, valutakurser eller andra extraordinära händelser). Konsekvensen av detta arbetssätt är att fokus kring strategin och dess implementering blir lidande.

Fortsätt läsa Styr strategin verksamheten eller tvärtom?

Att styra och följa förändringsarbete i praktiken

I detta inlägg tittar vi närmare på en enkel och effektiv metod att driva förändringsprojekt nere i den operativa verksamheten. Metoden bygger på sk. Kanban Boards och den löpande uppföljningen av relevanta nyckeltal.

Fortsätt läsa Att styra och följa förändringsarbete i praktiken

Ifrågasatt besparingsförslag inom ambulanssjukvården i Region Gävleborg

Gefle Dagblad rapporterar om ett nytt besparingsförslag inom ambulanssjukvården. Idag har ambulanspersonalen full ersättning för nattpassen, som man nu vill ändra till en jourersättning samt ersättning vid utryckning. Även om det inte framgår i artikeln så får man förutsätta att personalen är stationerad på sjukhuset och inte kan vara hemma (jämför t.ex. snöjour). Även om aktiviteten är låg under natten så måste man rimligen anse att ambulanspersonalen är i tjänst. Det är alltid en utmaning att uttala sig om förändringar när man inte är en del av organisationen, men det tycks peka i riktning mot en ren nedskärning som har resulterat i uppsagd personal och därmed merkostnader för att klara verksamheten och nyrekryteringar. Risken är uppenbar att ett missnöje sprider sig inom resten av verksamheten.

Ibland finns inga realistiska alternativ till nedskärning, men det är viktigt att skilja på beslut om nedskärning kontra väl genomtänkta effektiviseringar, se vårt tidigare inlägg.

Effektivisering – ett missbrukat ord

Inom det företagsekonomiska området brukar tala om ”Efficiency is doing things right, while Effectiveness is doing the right things”. Definitionen av ordet effektivisering är enligt vårt sätt att se förbättrad output relativt input, dvs. att skapa mer med mindre insats av tid, material, utvecklingsarbete etc. För att åstadkomma högre output krävs ny teknik och/eller förändrade arbetsmetoder.

Ställer man frågan runt fikabordet ”Vad associerar du med effektivisering?” blir svaret generellt ”Avskedade medarbetare”, ”Högre arbetsbelastning” och liknande uttryck. Ett högt tempo med krav på snabba resultat leder lätt till denna typ av åtgärd av pressade organisationer. Det som istället borde göras är att först analysera situationen och ta fram en trovärdig plan för hur verksamheten ska hanteras när ett antal personer har blivit av med sitt jobb och detta landar hos de personer som är kvar. Hur ska vi t.ex. klara av 30 % fler ärenden utan att vi har gjort någonting i verksamhetens processer för att korta ner hanteringstiden per ärende? Utan åtgärd skulle detta leda till 2,5 h längre arbetsdag. Antalet ärenden kommer stadigt att öka och kostnaden för att ta hand om effekterna en tid senare är sannolikt väsentligt högre jämfört med den ursprungligt tänkta ”effektiviseringen”.

Det vi i allmänhet upplever som effektivisering är snarare en nedskärning, dvs. en ren försämring som kan resultera i uppsägningar, sjukdom och sämre kvalitet i leveransen.

Resume av boken 100 svenska ledare berättar

Författarna Carl-Johan Björklund och Ola Jönsson Bergström har skrivit boken ”100 svenska ledare berättar – en inspirationsresa i ledarskap”. Utgångspunkten har varit att försöka hitta vilka gemensamma nämnare som finns hos framgångsrika ledare – oavsett om de kommer från statlig verksamhet, framgångsrika börsbolag eller ett idrottslandslag.

Fortsätt läsa Resume av boken 100 svenska ledare berättar

Analysera KPI:er med statistiska metoder

Hur avgör man om ett nyckeltal har försämrats, förbättrats eller ligger på rätt nivå? Nedan presenteras en KPI som mäter debiteringsgraden på veckobasis i en organisation, ett centralt nyckeltal för bl.a. konsultorganisationer. Utgångläget vecka är 0,74 (74%) och en till synes stigande trend fram till vecka 32 där värdet ”plötsligt” faller tillbaka till 0,70. Fortsätt läsa Analysera KPI:er med statistiska metoder